Svensk camping slog rekord 2025. Enligt branschorganisationen Svensk Camping noterades 17,3 miljoner gästnätter på landets campingplatser under året, en ökning med omkring 520 000 jämfört med året innan, och sommarsäsongen juni–augusti stod för 12,8 miljoner gästnätter – den högsta noteringen någonsin. Inför 2026 har rekordmånga 179 campingplatser klassificerats, upp från 151 föregående år. Bakom siffrorna ligger inte bara ett behov av billigt boende, utan ett växande intresse för att faktiskt vistas ute i naturen – ett intresse som dessutom har starkt forskningsstöd bakom sig när det gäller hälsa.
Vad forskningen faktiskt säger om friluftsliv och hälsa
Enligt Folkhälsomyndigheten finns uppmätta hälsovinster redan vid minst 120 minuters vistelse i naturen per vecka, oavsett om tiden är sammanhängande eller uppdelad på flera tillfällen. Naturvistelse har visat sig sänka kortisolnivåerna i kroppen, vilket ger minskad stress, och forskning från Karolinska Institutet visar att naturvistelse dessutom kan förbättra kognitiv funktion och motverka både depression och ångest.
En stor del av effekten hänger förstås ihop med att friluftsliv i sig innebär fysisk aktivitet – att gå, paddla, cykla eller bara röra sig i ojämn terräng. Regelbunden fysisk aktivitet kopplas generellt till en 30 procent lägre risk för förtida död, 20–35 procent lägre risk för hjärt- och kärlsjukdom och 20–30 procent lägre risk för både depression och demens. Poängen med friluftsliv är att den aktiviteten sker i en miljö som enligt forskningen ger extra hälsoeffekter utöver själva rörelsen – naturen och rörelsen samverkar snarare än att bara adderas till varandra.
Allemansrätten: vad som faktiskt gäller när du tältar
En stor del av campingens frihet i Sverige bygger på allemansrätten, som ger rätt att tillfälligt vistas i naturen oavsett vem som äger marken. I praktiken innebär det att du får tälta en eller ett par nätter på samma plats utan att fråga markägaren, så länge det inte sker i direkt anslutning till ett bostadshus eller på odlad mark. Planerar man att stanna längre, eller är man flera tält som slår läger tillsammans, bör man däremot alltid fråga markägaren om lov. Nationalparker och vissa naturreservat har egna, striktare regler som gäller före den allmänna allemansrätten. Den grundläggande principen brukar sammanfattas som att inte störa och inte förstöra: skräp ska tas med hem, och vegetation och mark ska lämnas som man fann dem.
Vägen dit: mörka vägar och viltrisk
Det som sällan nämns i artiklar om friluftsliv är själva resan till platsen. De bästa ställena för camping och friluftsliv ligger ofta en bit från allfarväg, vilket i praktiken betyder körning på mindre belysta landsvägar eller grusiga skogsbilvägar – exakt den typ av väg där viltolyckor är som vanligast. Enligt statistik från Nationella Viltolycksrådet inträffade 67 900 viltolyckor på svenska vägar under 2023, i genomsnitt 186 om dagen, eller mer än en olycka var åttonde minut – en ökning med närmare 40 procent sedan 2012. Rådjur står för klart flest olyckor (47 234 stycken), följt av vildsvin, dovhjort och älg, men det är kollisionerna med älg som är överlägset farligast och står för flest dödsfall. Risken är som störst i skymning och gryning, eftersom det är då djuren rör sig mest för att söka föda, och oktober–november är den period på året då flest olyckor sker, till följd av älgens brunst, jaktsäsongen och att mörkret kommer tidigare.
Extra belysning som en del av säkerheten
Det är i den kontexten som extraljus och LED-ramper blir relevanta för den som ofta kör till camping- och friluftsmål, snarare än bara som ett estetiskt tillbehör. Ett bilburet extraljus eller en LED-ramp ger avsevärt längre räckvidd i mörker än fordonets ordinarie helljus, vilket ger föraren mer tid att reagera på ett djur som rör sig mot vägbanan.
Utrustningen är samtidigt reglerad. Enligt Transportstyrelsens föreskrifter (TSFS 2013:63) måste alla extraljus och LED-ramper som används på allmän väg vara E-märkta, det vill säga typgodkända enligt europeiska ECE-standarder. Placeringen är också styrd: ljusen ska sitta mellan 25 och 150 centimeter över marken och högst 40 centimeter från fordonets ytterkant, och enligt trafikförordningen (1998:1276) är det förbjudet att använda extraljus på ett sätt som bländar eller stör andra trafikanter. Extraljusen ska dessutom vara kopplade till fordonets helljus så att de tänds och släcks tillsammans med det.
Ett exempel på en svensk återförsäljare inom området LED-ramp är Extraljuskungen, som drivs av Eijes Avesta AB och sålt fordonsbelysning sedan 2006. Sortimentet byggs kring noga utvalda tredjepartsvarumärken som Lazer, Stedi och Avelux snarare än egen tillverkning, och bolaget driver även ett fysiskt showroom i Avesta där en del av kundkretsen – ofta just jägare, lantbrukare och andra som regelbundet kör på mindre vägar – kan se och prova utrustningen innan köp. Poängen med ett ordentligt, E-märkt extraljus är inte att köra fortare i mörker, utan att se längre fram i samma hastighet – vilket rent praktiskt ger fler sekunder att bromsa eller väja om ett djur dyker upp vid vägkanten.
Planera rätt och njut
Friluftsliv och camping ger, enligt både Folkhälsomyndigheten och forskning från Karolinska Institutet, mätbara fördelar för både kropp och psyke redan vid modesta mängder tid i naturen varje vecka – och den svenska campingbranschen växer i takt med att fler upptäcker det. Men själva resan dit är en del av helheten som är lätt att glömma: med rekordmånga viltolyckor på svenska vägar, särskilt under höstens mörka kvällar, är rätt fungerande belysning på bilen minst lika viktig för en säker friluftshelg som tältet, kartan och regnkläderna.
